Stå vid skampålen

För att verkligen illustrera precis hur gröna fingrar jag har får jag nu skamset krypa till korset att blomman där under inte alls är en luktärt. Men hallå, den luktar ju gott ju! Nej, allt tyder nu på att det är en porslinsblomma. Men än mer guld att jag lyckats hålla den vid liv. Bilden här på Estrid får illustrera precis hur tönn hon tycker jag är som inte kan skilja på luktärt och…eh…annat. Resten av bilderna visar precis hur kul Estrid tycker det är när jag kör upp kameran mitt framför henne. Inte alltid så kul. 

Estrid sitter här i babybjörnstolen och håller mig sällskap när jag pular i köket. Jag har påbörjat operation rensa skåp, kyl och frys och just nu gör jag sesamkex och sen ska det bakas morotsbullar men det får nog bli en annan dag. Men middag ska det bli, quinoasallad med rödbetor, feta och annat gott. Sen vet jag att överbliven blåbärspaj står i kylen och den kan behövas ikväll då dagens bebismassage inte var särskilt avkopplande. Det ålades, kråmades och slutade med en vrålfest utan dess like. Snopet fick jag rafsa ihop en ylande bebis, massageolja, liggunderlag och skötväska och bege mig hemåt. 

Uj uj uj, ibland blir man inte riktigt klok på vad de små liven egentligen vill.