Internationella kvinnodagen 2015

 Ett organiserat kaos. Det är väl det bästa sättet att beskriva gårdagens sängmonteringsinferno. Delar, skruvar, kartonger och plastpåsar överallt. Men, med hjälp av min syster, blev det faktiskt riktigt bra i slutändan. Jag är så glad över att min syster är så engagerad i vår bebis. Att hon verkligen känner sig som mostern, och att det spelar roll att vara någons moster. För det gör verkligen det. Det spelar roll. Ju fler kvinnliga förebilder jag kan skänka min dotter desto bättre. Och jag har tur, för jag är omgiven av fantastiska, inspirerande och starka kvinnor. 

 Idag är det internationella kvinnodagen. En dag som inte bör förminskas genom att mannen köper en blomsterkvast till sin kvinna och tror att det räcker. För det räcker inte. Inte på långa vägar. Nej, idag är en dag då vi måste se sanningen i vitögat och inse att vi lever i en tid där kvinnor tjänar mindre lön för samma arbete som en man. Där kvinnors kroppar sexualiseras och används som det eviga dragplåstret i reklamer. Kvinnors kroppar används som vapen i krig genom att våra kroppar systematiskt våldtas och skändas av motståndarens armé. Kvinnor, och flickor med för all del, tvingas idag in i sexslaveri, trafficking och annan förnedring. Kvinnor blir slagna och trakasserade av partners och föredetta partners. Kvinnor utsätts för dagliga påtryckningar från media om att våra kroppar aldrig är tillräckligt fina eller bra. Ni ser, listan kan göras oändlig. Så länge jag kan radda upp denna lista, lika länge behövs det en kvinnodag som verkligen sätter blåslampan på de orättvisor som finns. Det går inte att blunda då.

Därför lovar jag dig mitt barn, lite lagom högtidligt på denna kvinnodag, att jag ska göra mitt yttersta för att du ska växa upp som en individ och inte ett kön. Att du ska få klä dig så som du önskar, välja kärlek efter ditt eget hjärtas begär och att du ska vara fri att leka med vem du vill, utöva vilka fritidsintressen du så önskar och känna att du är en person, icke begränsad av att just du föddes till flicka. 

Solen strålar över Malmö och jag vill inget hellre än att komma ut och lapa några solstrålar. Men förkylningen är seg och efter en hel vecka känner jag mig fortfarande inte hundra. Oavsett så vet jag att denna söndag ska gå i lathetens tecken. För det behöver både jag, krypis och David. Vila upp oss lite. Vad gör du denna söndag?