Vem är det egentligen som manglar?

 Igår dukade jag fint och pionerna hamnade på bordet, men åh kan de inte bara slå ut snart! Äntligen fick de nya ljusstakarna invigas även som middagssällskap och allt kändes så fint och härligt. Maten var god, samtalen härliga och skratten många och vetskapen om att vännerna stannar i Skåne några veckor till är underbar. Att bebisarna sen gjorde att vi åt i omgångar och fick värma på maten tre gånger, ja det är sånt man får ta. Så länge man skrattar och har det fint under tiden.

 Svart, enkel klänning är alltid ett säkert kort och våra gäster resonerade nog likadant när även Agnes kom i en söt svart klänning. På med ett maffigt halsband och allt kändes gala!

 Det tränade ögat ser att underläggen tvättats av två olika personer där den ena, obvi jag, manglar och den andra, obvi inte jag, inte manglar. En liten avstickare här men my god vad jag älskar att va i tvättstugan. Lyssna på pod i lurarna, tvätta så allt luktar gott, vika fint och mangla. När vi har hus ska jag typ leva i tvättstugan. En avstickare till, my god vad glad jag är över att vi beslutade att ta in en städerska. Att städa tog alltid sådan tid, vi bråkade alltid om vem som skulle göra vad och med en ny liten bebis fick jag panik i takt med att jag såg att det verkligen behövdes städas men ingen hann. Vår tjej kommer varannan vecka, på torsdagar, och det blir inte alls särskilt dyrt med rut. Den slanten vi betalar är så värd det. Många utgifter som vi hade när vi inte hade barn har vi inte längre. Vi går nästan aldrig på restaurang och eftersom jag inte jobbar nu så går inte massa pengar till lunch var och varannan dag. Plusminusnoll och ingen är lyckligare än jag. 

<3