Tillbakablick

 Minnen från i somras när vi åkte på utflykt till Kalmar slott. Vi hörs mer senare idag.

En utflykt med Egon

 Igår trotsade vi ju stormen Egon och körde till Helsingborg. Jag hade en födelsedagspresent att inkassera. Vi körde lite tidigare så att vi både skulle hinna med att besöka en underbar butik, Night & Day, och käka lite lunch. 

 Jag förälskade mig så i ett Lexingtonljus, som doftade päronsplit, men det fanns bara en kvar och som stog i butiken. Jag är lite känslig med sånt. Vill helst att det ska vara fräscht och orört. Jag tyckte den som stått i butiken var lite dammig och nej, då är det inget för mig. Någon som vet var man kan köpa Lexingtondoftljus? För jag bara måste ha det.

 Trött, gravid och ja, faktiskt precis så sur som jag ser ut. Mitt humör de senaste dagarna har ju bara varit botten. Jag hoppas det bara är lite nya hormoner som spökar för jag har känt mig så himla hängig och lättirriterad. Jag har ju faktiskt känt mig så himla harmonisk under dessa månader, så det kom väl som en chock att va en sånär surpuppa! =)

 Här får ni se halsbandet "in action" som man säger. Jag använder det verkligen vareviga dag. ÄLSKAR det. Det halsbandet betyder allt för mig. 

 Vi lunchade och sen var det dags för min födelsedagspresent. Jag hade önskat mig en upplevelse och det fick jag verkligen. Vi skulle få gå på lakritsprovning på söta lilla Lakritsboden som ligger i Helsingborg.

 I denna lilla bod hittar du verkligen allt allt i lakritsväg. Jag är en riktig lakritslover och köpte med mig hem en massa godsaker. 

 Isländska lakrits/choklad bumlingar, lakritspulver, salmiakpulver och så fina lakrits/choklad/mandlar i present till min fina föräldrar för att de är så gulliga och fina och alltid alltid ställer upp.

Nu ska vi dunsa ned i soffan, glo lite på tv:n och sen ska jag krypa ned i sängen med min bok. Bokklubben sammanstrålar på onsdag och jag måste verkligen lägga på ett kol om jag ska hinna läsa ut den. Imorgon blir det ett besök hos sjukgymnasten för att kolla upp foglossningens status och sen är det vanlig vecka som gäller. Gud vad helgerna bara springer iväg. Nu klämmer vi ut de sista timmarna och myser järnet! 

Linneaträdgården - en gömd liten pärla

 Ingen borde åka till Helsingborg utan att svänga in om Linneaträdgården. Åh, vilken ljuvlig pärla. Butiken ligger som ute i ett växthus och är galet inspirerande. Man vill ha allt! Framförallt vill jag ha obegränsade förvaringsmöjligheter så att jag kunde köpa alla dukar, kuddar och porslin som jag längtar efter.

 Vi åkte på utflykt till Helsingborg igår, och hann inte åka inom Linneaträdgården, men jag tänkte visa er bildern från ett tidigare besök. Ni bara måste åka dit. Bilderna från gårdagens utflykt kommer upp senare idag.

 Jag har blivit fullkomligen inredningstokig på sistone. Det kliar i fingrarna att göra om ALLT här hemma. Helst vill jag bara ta mitt pack och pack och flytta. Köpa nått sunkigt hus och renovera upp det från grunden. Allt ska ändras, jag är trött på allt, förändring! (Är det detta som kallas nestinghysteri mån tro!?) 

 Framförallt känner jag att jag behöver fler möbler. Hyllor och skåp där man kan placera allt fint lull lull man samlat på sig under åren. 

När julen kom i år önskade jag mig verkligen ingenting. Nu, nu är min önskelista en halv meter lång. Igår visade jag ju en lampa och ett skåp jag är så sugen på. Men nu kom jag på att jag visst behövde nya köksstolar och en ny servis också. Oj, oj oj, var ska detta sluta?

Nu ska jag fortsätta dricka mitt förmiddagskaffe och läsa inredningstidningar. Jag får bara inte nog. Sen kanske man borde fira att vi överlevde Egon och gå ut en liten sväng i den strålande solen. Det är som om världens andas ut efter en storm. Solen lyser, himlen är blå och luften är krispig. 

New year's eve less ordinary, part 3

 En aning trötta och grusiga i ögonen vaknade vi upp på nyårsdagen. Hotellfrukost stod på schemat och vi tassade ner till huvudbyggnaden med vars en bok under armen. 

 Elden sprakade och en stor frukostbuffé var uppdukad. Kallt och varmt blandades med croissanter och våfflor. Allt som en allt, ett underbart sätt att inleda det nya året med. Lagom till att vi var färdigätna började de andra gästerna komma ned. Så vi tjatade frullen perfekt tyckte jag. För när vi åt var det så lugnt och skönt.

 <3!

 Sen längtade vi hem och checkade ut. Utanför hotellet hade dimman kommit tillbaka och det var knäpptyst och hand i hand gick vi mot bilen. Sen körde vi hem. 

David somnade traditionsenligt på soffan till ljudet av backhoppning. 

Det här var vår nyår, less ordinary, och alldeles alldeles underbar. tack the Lodge för att ni gjorde så himla himla fint och romantiskt! Nu är vi redo för 2015 och inte minst att välkomna vår nya familjemedlem. 

New year's eve less ordinary, part 2

 Efter att vi bubblat på spaavdelningen, duschat och gjort oss i ordning, tassade vi ned till huvudbyggnaden. Där glänste hela hotellet i vit, silver och mängder av tända ljus. 

 Det serverades kanapéer och bubbel i loungen och efter en tids minglande klingade de i klockan och det var dags att slå sig ned till bords. Den varma brasan arbetade för högtryck och alla bord var dukade med vita dukar, glitter och mängder av glas.

 Middagen var fenomenal. Den var både god såväl som fint anpassad till alla mina allergier och gravida tillstånd. Torskkind, kronärtskockssoppa, blåbärsglaserad hjortstek, persikomousse med marängsviss och ost/frukttallrik var på menyn. Allt var bara världsklass (men herrejesus vad mätt jag var, det kan ju bli så nu när man är preggo. Att man liksom inte klarar att äta alls mycket). 

 Det var en galet romantisk kväll. Nyår brukar generellt vara det tycker jag, men just 2014 hade en extra guldkant. Där satt vi och fånlog mot varandra med lite fuktiga ögon och pratade om vår lilla familjemedlem. Lilla krypis som bara växer sig större och som vi har gjort ihop. Och som vi älskar så otroligt mycket. Jag kände mig så kär i min man, i krypis och i livet.

Jag hade på mig en gravidklänning från asos och en glittrig kofta från Åhléns. Jag trotsade foglossningen och hade på mig klackar, men jag valde iallafall dem med absolut lägst klack. Någon måtta fick det ju vara på självplågeriet.

Vid 12-slaget stod vi på altanen och tittade på fyrverkerierna i horisonten och hotellet smällde upp några egna också. Det var med en enorm kraftansträngning jag orkade vara vaken till 00.30 och det var en myyyyycket trött tjej som kastade in handduken. Av med sminket, på med nattlinnet och sen kröp vi ned under stora, fluffiga täcken och somnade på fyra röda. Vilken underbar nyårsafton det blev.