Namngivningen av Estrid Viola Svensson

Här kommer stora bildkavalkaden av Estrids namngivning. Vilken underbar dag det blev. Strålande sol, mängder av tårta, omtänksamma presenter och glada gäster. Den enda som inte var så glad var lilla Estrid. Det blev nog lite overload av uppmärksamhet för vår känsliga lilla viol! <3 

Två stolta föräldrar höll välkomsttal! Jag hade på mig en marinblå spetsklänning och det var kul att få klä upp sig riktigt ordentligt. Inte bara i kräkvänliga kläder. 

Syrran och opa var där.

Den här lille grabben känner ni igen vid det här laget!

Hanna som kom hela vägen från Göteborg enbart för detta! <3 och fina Wille vars solglajjor matchade skjortan ypperligt!

Sara och Magnus! De hör dock inte ihop. Sara hör ihop med Simon och Magnus hör ihop med Hanna. Det är ju viktigt att  sånt där blir rätt ju. 

Vi dukade långbord med ärvt porslin och Estrid Ericsons elefantservetter. På borden låg alla de dukar min farmor, Elsy Viola Ingeborg, broderade under mina första 18 levnadsår. Det var så rörande och fint att varsamt packa upp alla dukarna, placera dem på bordet och veta att nu finns det ytterligare en flicka Viola i vår släkt. 

Presentbordet och Estrids jazzspelande farfar! <3

Åh min älskling! Klädd i klänning från Noa Noa var hon som en liten dröm! Tänk att något så ypperligt faktiskt består till hälften av mig! Inte klokt ju!

Tåinspektion måste ske på största möjliga allvar!

Våra vänner Per och Josefine hade med sig en sprillans ny bebis! 3 veckor gammal och så pluttig och perfekt och luktade så ljuvligt så att man bara kände att jo, det måste bli fler bebisar! Men på denna bild ser ni Jonas och Michaela. De har en egen bebis men han låg och sov så då passade Michaela på sig att mysa med minibebisen! <3

Detta är Simon som är ihop med Sara. Och där bakom är Hanna som är ihop med Magnus. Hänger ni med?

Hela vår lilla familj samlad! <3 Här är den stora presentuppackningen! Vilka oerhört omtänksamma släktingar och vänner vi har! Jag har så mycket fint att fota och visa er!

Estrid fick en brandbil som man kan sitta på av mormor och morfar och den fick tummen upp!

Sakta gick solen ner över gården och ljuset blev orange. Ett livligt partytält var plötsligt tomt, tyst och konfetti låg lite varstans. Och jag kände mig så glad. Glad över alla som kom men också glad över att jag, som inte är så bra på att planera partyn, rodde detta i hamn. Glad över att vår bebis är så underbar och stolt över min lilla familj och den vardag vi har. Ibland lite kämpig och ibland alldeles nypa-mig-i-armen-underbar. 

Så detta var namngivningen av Estrid Viola Svensson. En känslig liten blomma, vacker som en dag, charmig som få och alldeles alldeles underbar. <3