Måndagskoma

Vilken långsam måndag det varit idag. Alla på kontoret har suttit och gäspat i kanon och muttrat om att idag är riktigt långsam dag. Förutom några timmars avstick på polisförhör har jag suttit inne på kontoret och häckat. Frusen och lättirriterad har jag längtat hem. Som jag älskar att komma hem. In genom dörren, av med alla kläderna, på med mjukis. Tvätta av allt smink, tända ljusen, pussa på mannen och så sätter förhandlingarna igång om vem som ska laga mat.

Idag ska jag fixa mat och sen ska jag ta en lång dusch, sådär het så skinnet blir rött. Bara tanken på den varma duschen gör att tårna krullar sig. Sen ska jag bädda ner mig bland täcken och kuddar och dricka mitt bästa te. Läsa en bok kanske. Eller kolla real housewives. Kanske kollar jag Kalla Faktas senaste avsnitt om unga män som köper sex, och förfasar mig över den bedrövliga kvinnosyn som finns här i vårt land. Kanske jag läser någon av alla tidningar som fortfarande ligger sorgligt oöppnade. Det är det som är det härliga med vardagar. Dessa monotona sysslor som man är så van vid att händerna jobbar av sig själv och tankarna får vandra.

En sak vet jag och det är att vardagens lunk, som så många föraktar, är guld värd för mig. Rutiner är trygghet för mig. Samma sak på samma tider på samma dagar. Då packas livet in i ett lugnt lunk. För mig är det obegripligt hur vardagen kan vara så hatad? Den är ju så sagolik! Många säger att den är tråkig, vardagen. Då tänker jag ofta hur jobbigt det måste vara för människor som förväntar sig att livets alla dagar är ett party. För mig personligen blir jag lycklig av det lilla. Ambitionen är att uppskatta allt det jag istället för att gräma mig över allt det jag inte har. För om man kan leva så, då är man alltid rik.

Berättade jag förresten att jag har fyra creme brulées väntande på mig i kylen, kvar från gårdagens fars-dag middag? Alltså denna måndag, genast så magnifik!

Signaturenail

Loréal color riche nailpolish - hypnotic red

Idag vill jag visa er ett av mina absolut bästa nagellack. Den PERFEKTA mörkt mörkt röda nyansen, så mörk att den nästan ser svart ut på nageln. Mörka naglar är min signatur. Det är så jag känner mig mest put together och fin. Detta nagellack är även så himla billigt. 59 kr! Vi snackar ett riktigt kap!

Loréal color riche nagellacken finns överallt, på alla Åhléns och Kicks etc.

Så för tusan, ge dig själv en liten tisdagspresent imorgon! Det perfekta nagellacket!

Bland kashmir och siden

Denna vecka har jag varit på kurs i Stockholm. En dag som sammanföll med den veckan när hösten verkligen rev till ordentligt. Passande nog valde mina föräldrar att ge mig två kashmiracles i födelsedagspresent. En ljusgrå och en starkt lila tröja i den mjukaste kashmir. Mitt allra bästa material. Svalkande när du är varm och värmande när du är kall.

Till tröjorna fick jag också en ljuslila sidensjal med de sirligaste blommorna. Det är inte ofta jag köper dyra saker. Oftast har jag sparat och sparat för att köpa DEN grejen. Därför är dessa tröjor som himmelriket. Inte bara att de är sköna, mjuka och lyxiga. Utan också att de är så speciella för mig. De hänger i plastfodral och tvättas med kashmirschampoo i den mest varsamma handtvätt. När jag bär dessa tröjor känner jag mig som den kvinnan jag är i mina fantasier. Sval, lyxig, världsvan och redo att ta över världen. Ja, det kanske är fjantigt att några materiella ting kan få en att känna sig på ett visst sätt. Att ett plagg kan ändra ens sätt att känna och se på sig själv.

Men en sak vet jag och det är att lyx är aldrig så underbart som får den som inte har råd med den. Om jag alltid kunde köpa än det ena än det andra då hade jag nog inte uppskattat det vackra på samma intensiva sätt. Då hade en lyxig jumper tagit vid där den andra slutade, utan rum för känsla och eftertanke.

He put a ring on it

Den 19 oktober, 16 dagar från vår 6-års dag, gick David ner på ett knä och friade till mig med min absoluta drömring. På en undanskymd brygga, precis intill Svaneholms slott, hände det jag väntat på i så lång tid. Allt var perfekt. Vi tittade ut över svanar och sjön var omgiven av träd som stod som ett pärlband i eldsprakande färger. Hur återberättar man sitt livs bästa stund? Inga ord kan ge den stunden rättvisa.

Jag anade ingenting och när David gick ner på knä blev jag svimfärdig av känslor. Det var så stort och viktigt och nu skulle jag få bli hon, hon som sa ja. För självfallet svarade jag ja. David är mitt livs kärlek och det är vi för alltid. Yra av kärlek, rödgråtna och darriga tassade vi in på Svaneholms slott för att äta afternoon brunch. Jag önskar jag kunde ge er en recension av denna fina brunch men jag har då aldrig ätit bakelser med sådant ointresse. Jag såg ingen annan och hörde ingen annan, det var bara vi.

Ringen då? Den är perfekt! Det är den ring som jag i år klippt ut ur tidningar och så där diskret ojat mig över men se den här, ja den vore nått om man någon gång skulle ta och förlova sig. Imorgon har vi varit förlovade i två veckor och jag har älskat varje minut. Vår kärlek känns större och mer speciell. Nu bär vi på en hemlighet, så känns det. Vem trodde att killen som stod i grannens kök sex år senare skulle vara min fästman? Det är egentligen rätt ofattbart hur två blir en och bara passar varandra på det där självklara sättet. För det känns som vi alltid varit med varandra. Han är den jag alltid älskat, även innan jag visste att han fanns.