Höstterminspeppen har slagit till igen

 Igår blev vi äventyrliga på förmiddagen och beslutade oss för att fly den kvava luften och åka till IKEA för att köpa madrass och köksbord och allt det där andra som alltid lyckas komma med i påsen så där på vägen genom varuhuset. Vi fick tag på allt vi behövde och allt sånt som jag verkligen fick försäkra David om att vi verkligen verkligen behövde. Men hallå, har ni sett IKEAs nya pappers/presentavdelning!? Hallelujah säger jag! Jag är ju en riktigt sucker för papper, pennor, skrivböcker och allt sånt kontorsmaterialigt. Därför var det drömmen när jag under studieåren fick jobba på ordning & reda. Som jag älskade det! 

Idag har jag en riktig lyxdag. David åkte tidigt i morse för att vara med Estrid hos sina föräldrar hela långa dagen. Jag är väldigt introvert och hämtar energi från att vara ensam och i tystnad. Det blir ju inte så mycket ensamhet och tystnad med ett litet barn. Visst har jag haft egentid i form av frisörbesök, träning med vänner eller annat galej, men då är det ju alltid i form av att man träffar någon annan. Så idag ska jag verkligen njuta av tystnaden. Jag har redan läst ut en bok och påbörjat en annan. Jag ska lyssna på lugn och skön musik och gå runt här hemma och skrota. Egentligen är det rätt knäppt att jag inte tagit mig den här typen av egentid innan, jag är ju så medveten om mitt stora behov av att umgås med bara mig själv. Men det är ju det här dåliga samvetet. Inte ska väl jag? Är det verkligen schysst mot David? Borde inte en mamma vara med sitt barn? Men nej, jag skjuter de tankarna åt sidorna, brygger mer kaffe och dunsar ner i fåtöljen med min bok. Och NJUTER!

Hur kunde jag och David få ett blont barn med blå ögon? Det är som ett mysterium. Och jag vill drunkna i hennes ögon. Har ni någonsin sett ett så vackert barn? Rent objektivt så måste hon ju bara vara världens vackraste, gulligaste och finaste lilla skrutta!