måndag 31 mars 2014

Sleepo besannar allas vår dröm i en gigantisk tävling


Genom bloggen att vara någon fru, i samarbete med Sleepo, kan man vinna något som i vart fall jag drömmer om typ hela tiden. En stjärnbädde Safir Kontinental (HÄR), värt cirka 13.000 kr, eller tre stycken valfria kuddar från Chhatwal & Jonsson samt två stycken bäddset av samma märke, värt cirka 4.000 kr.

Det är här en tävling to good to pass och självklart vill jag vara med, samt dela tävlingen med er mina läsare. Om jag vann hade jag valt sängen. Vi har en gammal IKEA-säng och den är hård och trång och allt annat än "ett lyxigt sovrum med hotellkänsla". Vi har köpt matta, kuddar, sänglampor och sängbord, men diamanten i kronan kvarstår. En ny säng! Det blir dock med vemod som jag låter denna gamla säng gå då jag köpte den vi blev ett par. För ingen annan man skulle ha legat i sängen. Sängen blev en symbol för att vi var på riktigt. Vi var the real deal. Men, nu är vi så real att vi hoppas att två ska bli tre och då får vi inte plats i vår trånga lilla IKEA-säng.

Vill du också ha chansen att vinna? Tävla då såhär! 

Såhär tävlar du:

1. Välj vad du vill ha!

2. Gör ett separat tävlingsinlägg på din blogg där du visar med en bild (vilken du vill) vilken produkt du skulle valt (sängen eller nåt från Chhatwal). Ha med en motivering om varför du valt just det. Ta med tävlingsreglerna på din egen blogg eller länka till att vara någon frus tävlingsinlägg. Detta för att nya tävlande ska hänga med i svängarna! 

3. Länka även i tävlingsinlägget till den produkt du valt (så som jag gjorde ovan i länken (HÄR).

4. Skriv en kommentar hos att vara någons fru och länka till ditt eget inlägg så att de vet att du är med och tävlar.

Den med härligast inlägg och bäst motivering blir sen en lycklig vinnare! 
(Vinnaren väljs av en jury från Sleepo).
Tävlingen pågår till och med den 6 april klockan 19:00, och eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

tisdag 25 mars 2014

Den som bakar brödet


Få saker känns så ordentligt som när man bakar sitt eget bröd. Det är sällan jag känner mig så rekorderlig som när frysen fylls av eget bakat bröd. Jag känner att jag månar om naturen, hälsan och ekonomin, allt på en och samma gång.

I helgen svängde jag ihop en dubbelsats och in i frysen hamnade 50 nybakade morotsbullar. Det var första gången jag testade receptet och det blev jättegott! Jag har förgäves försökt få igång en surdegskultur men den vill sig inte. Den vill inte leva och bubbla oavsett hur snällt jag pratar med den och hur varsamt jag matar den. MEN skam den som ger sig. Jag ska snart ge mig på ett nytt försök tror jag. För jag har en triljon recept där en surdegsgrund ska användas. Och otestade recept är en sorg för själen. 

Tänk den dagen man har en hellång kyl och hellång frys! Då får jag äntligen plats med bröd och hemkokt marmelad och sylt och saft. Det bor allt en liten husmor i mig! Vilket egentligen är helt galet för när jag träffade David kunde jag koka makaroner som åts med ketchup. Ja, på det nivån var det. We have all travelled a long way!

Ha en trevlig tisdag!!

måndag 24 mars 2014

Möhippor och skumbad


Från sekunden jag klev ut genom dörren i morse har jag längtat hem. Idag har varit en sådan dag. Långsam och sömnig. Jag har längtat efter ett hett vaniljdoftande skumbad, doftljus och god mat. Jag fick precis allt detta. När jag klev av bussen i eftermiddags ringde David och sa att han tappade upp badet åt mig. När jag kom hem var det bara att hoppa rätt ner. En fuktgivande mask fick verka medan alla stela muskler slappnade av till ljudet av radion. Klockan är åtta och jag är redo för sängen. Hela jag doftar som en liten efterrätt och jag kommer på mig själv med att ligga och snusa på min arm. Nu ska vi krypa ner bland mjuka lakan och titta på en film. Gosford Park. Engelska lordar och ladys är precis vad jag vill ha idag!

Idag fick jag en inbjudan till en möhippa och jag blev så glad. En gång tidigare har jag blivit bjuden på en möhippa men jag kunde tyvärr inte gå på den. Jag ska kolla kalendern och hoppas innerligt att jag kan gå. Det kommer bli en mycket chic tillställning om jag känner de inblandade töserna rätt. 

Och vet ni? Vi har hittat ett för jäkla bra hus ska ni veta! Jag flyttar in mentalt redan. Visualiserar mig med en kopp kaffe ute i trädgården. Hur jag kommer hem från jobb och går rätt ut och sätter på vattenspridaren. Hur jag hänger tvätt ute i sommarvinden. Kanske ett rum får bli en walk in closet? Två badrum! Aldrig mera slagsmål om vem som ska vara på toaletten på morgonen! =) Kan vi alla hålla tummarna nu!

Nej, nog om detta. Sängen lockar som attans och jag är så sömnig att jag ser i kors. En varm kopp mjölk med honung och jag kommer sova som ett litet barn om 3...2....1..... ZZZzzzzz.....

Insta-recap



Yogatime, Save the date-kort, nya vårskor - skinnloafers från Bianco, "on the road again" - husletarutsikt, helgnöje att do the groceryshopping på Green, lilla kaninfiluren på Dunkers kulturhus.

Min insta-recap från förra veckan!
 
 instagram - @littlepeache



söndag 23 mars 2014

Christer Strömholm - POST SCRIPTUM



Förra helgen styrde vi familjebilen till Dunkers kulturhus i Helsingborg. Där pågår just nu en utställning med den svenska fotografen Christer Strömholm som var en av Sveriges viktigaste fotografer. Utställningen var fantastisk. Så oerhört stark och gripande. Det är makalöst vilket öga vissa fotografer har. De har en magisk gåva att knäppa bilden på exakt rätt hundradels sekund och skapa historia. Christer Strömholm var en ensam man som hela livet sörjde sin faders självmord, som lämnade fru och barn för ett bohemiskt liv i Paris och som gjorde sig känd då han fotograferade sina vänner, de transsexuella i Paris. 

Utställning visar utdrag ur en hel karriär och är uppdelad i sektioner. Man får se glimtar av en fotografs hela liv. Utställningen är gjord av Strömholms söner som även gjort en dokumentärfilm som spelades upp i en sal. Denna film var så stark och så personlig. Vi satt som förhäxade och kunde inte förmå oss att gå förrän vi sett hela. Varje utställningsdel har en "speakerstation" där Strömholms son berättar om varje del av utställningen. 

Vi började dagen med en härlig lunch i kulturhusets restaurang och det kan jag verkligen rekommendera. Kulturhuset ligger i hamnen och utsikten över hav, hamn och båtar som glittrade i vårsolen var verkligen oslagbart.

Jag kan inte nog rekommendera er att gå på utställningen om ni har vägarna förbi Helsingborg. Både jag och David gick därifrån sprängfyllda av inspiration och fotoglädje. Det är lite extra lyxigt att gå på fotoutställningar när ens man är fotograf till yrket. Han berättar om kameror, ljussättningar, tekniker och redigering. Han pekar på pupillen i ett foto och förklarar vilken blixt som använts och varför. Han kände till Strömholm sen innan och kunde berätta mer för mig om honom. Att gå med David är som att få lite mervärde på en utställning. Det finns alltid något han lär mig. 

Ni är många som frågar om David har en hemsida och självklart har han det. Den hittar ni här: davidjphotography.se


Långsam söndagsmorgon


Idag vaknade jag gruvligt tidigt! Det är struntsamma när jag somnar, jag vaknar alltid tidigt. Det är positivt för man maxar verkligen sin dag, men helt seriöst, är det inte nu man som barnfri ska passa på att ha långa sovmorgnar?

Ni vet väl vilken dag det är idag? Det är dags för Paula att flytta hem! Det känns lite som julafton. Klockan sex kommer flyttbilen och det är som att vara fem år och invänta att tomten ska komma. Efter en timmes powerwalk är jag redo för frukost. Kaffe, smoothie och hembakade morotsbullar. Morgontidning och bok. Det blir en bra söndagsmorgon det!

Innan Paula kommer ska vi hinna med husvisning, förbereda inför att sälja grejor på loppis om två veckor och jag ansvarar för kvällens flyttmiddag så den ska lagas. Det blir nog en pastasallad. Bra flyttmat och passar alla. Det är med viss ångest helgen swischar förbi. Det går så oerhört fort! Men trösterikt är att jobbveckan går precis lika fort. Ett, tu, tre så är det fredag igen. 

lördag 22 mars 2014

Green - matmarknad


När David var en sväng förbi gymmet passade jag på att i ilfart städa hela lägenheten. Jag fick sådan feeling att jag till och med våttorkade samtliga golv. Vi hade redan bestämt att vi skulle äta oxfilé ikväll och vart bättre att gå än till Green matmarknad? Allt är ekologiskt, närodlat och i största mån svenskt. Att komma in på Green är en lisa för själen. Allt är upplagt vackert, överallt finns mängder av gudomliga teburkar, snordyr choklad, en kött-, fisk- och ostdisk som är väldigt välsorterad. Vi köpte vårt kött men inte kunde jag stanna där. 

Jag måste varit på ett väldans humör för sötsaker för ner i korgen slank salted caramel chocolates, lakritsfudge, chokadglass och choklad/citron praliner. Chips med parmesansmak, alkoholfri mousserande vin, färsk basilika, lite charkisar och ett ekologiskt rabarberte fick också följa med. Är det bara jag eller är godis roligare om det kommer i en fin ask och så att säga känna lite mer lyxigt? Karamellkungen är ingen ny upplevelse och det märker jag att jag äter monotont, utan reflektion för smak, konsistens eller känsla. 
   Om det är något jag gärna lägger mina slantar på så är det mat och matupplevelser. Dessa upplevelser är lika härliga oavsett om det sker på en restaurang, i en väns kök eller hemma i soffan iförd pyjamas. 

Det finns något så lustfyllt i att handla ekologiskt. Bra för själen, bra för vår jord och bra för kroppen. Ikväll ska vi duka fint, äta oxfilé med en god potatisgratäng och njuta av att det varit en härlig lördag. Efteråt ser jag fram emot att i fårskinnstofflorna krypa upp i soffan och duka upp alla godsakerna vi har köpt. Ikväll känner jag för att se film. Jag försöker beta mig igenom alla filmer som varit oscar-nominerade för bästa film, sedan år 2000. Ja, det blir ju en hel del att ta sig igenom! Senast såg jag the Ironlady och ja, den var som allt med Meryl Streep sjukt bra!

Imorgon flyttar min syster hem! Ni kanske inte hörde? IMORGON FLYTTAR MIN SYSTER HEM! Åh herreguuuud, vad underbart! Jag ska stå för bärhjälp och för inflyttningskäk. Det blir pastasallad, hembakat bröd och hemmagjorda semlor. Allt för att lilla (stora) Pauli ska känna att det är här hon hör hemma. Så att hon aldrig flyttar ifrån mig igen. Storasysterhjärtat vill alltid ha lillasyrran helst max 5 minuter bort. 

fredag 21 mars 2014

TGIF


Gissa en gång vem som är krasslig igen!? Gissade du Frida Svensson, så gissade du rätt. Ingen är gladare än jag att det är fredag. En heldag på Migrationsverket och sen äntligen helg!

Igår kastade vi oss in i budgivning på ett hus, men tyvärr ville säljarna inte acceptera våra bud. Det kändes trist då jag verkligen gillade huset. Bra läge, perfekt storlek på tomt och så oerhört mycket potential. Förhoppningsvis tröttnar säljarna på att inte få huset sålt och kommer tillbaka till oss.

Nej, nu ska jag kasta mig ut genom dörren och promenixa till Miggan. En timmes promenad kommer göra mig gott. Rensa huvudet inför helgen.

Trevlig helg!

tisdag 18 mars 2014

Love is in the air


Idag trillade det in ett kuvert i brevlådan. Våra namn var skrivet med sirliga bokstäver och ivrigt sprättade jag upp kuvertet. Inuti låg ett parfymerat kort. Ett prafymerat save the date-kort till i sommar då våra vänner ska gifta sig. Den lilla detaljen att kortet var parfymerat var enastående. Med darr på rösten ringde jag David. "Vi har blivit bjudna på ett bröllop till i sommar". I år blir sommaren då vi förhoppningsvis kommer ha två bröllop att gå på. (Det betyder två tillfällen att fläska på med två stycken dyra klänningsinköp).

All denna bröllopsyra kan göra mig dock lite missmodig. Jag är rätt traditionell av mig och har alltid sett mig göra saker i "rätt ordning". Sambo, köpa lägenhet, köpa hus, förlova sig, gifta sig och skaffa barn. Men det har å andra sidan aldrig fallit sig så att jag och David gått den traditionella vägen. Vi blev sambos, ett par och ihop på en och samma dag. Nu är vi förlovade och något lägenhetsköp hann vi aldrig med utan vilja har styrt oss mot ett husköp. Så vi kommer köpa det där huset och förhoppningsvis göra det där barnet och sen är pengarna slut. De två händelserna blir viktigare än ett bröllop. Vi gör alla olika val här i livet och ibland gör livet valen åt oss. Jag är glad och nöjd över det liv vi lever men när ett parfymerat save the date-kort trillar in känner jag att jag bannemej också vill stå brud. 

På tal om kärlek såg jag idag den tragiska kärlekshistorien som utspelar sig i operan La Bohéme. Opera kan vara segt men denna var magnifik! Vilken musik, vilka sångare och häftig scenografi! Det finns något så stilfullt, kraftfullt och hederligt med opera. En konstform som stått sig genom hundratals år. En konstform som bara ett fåtal lyckas utöva. Jag tycker det är häpnadsväckande! Nu är det bums ner i sängen som gäller för min del. När jag somnar efter 22.00 är det alltid ett tredje världskrig att gå upp på morgonen dagen efter!

måndag 17 mars 2014

Med passion för teatern


För ett par veckor sedan var jag och min familj och såg uppsättningen Cabaré på Malmö dramatiska teater Hipp. En härlig föreställning som var genderbending och oerhört modern i sin tappning. Det var inte bara teater, det var ett konstverk. Huvudrollsinnehavaren Lindy Larsson är guds gåva till mig. Jag älskar allt han gör och hela hans väsen gör mig galet inspirerad. Han sjunger, dansar och agerar som en Gud. Han har ett alldeles unikt uttryck som gör att man blir fullkomligen hänförd bara man tittar på honom. Jag vet inte hur länge till den visas, men om ni har möjlighet, gå! Men det medföljer en varning. Denna föreställning är inte för den svage. Det förekommer sexande, naket, bögsex, kvinnor som är män och män som är kvinnor och hens som är alltihop och ingenting. Det är svart, sörjigt och spritindränkt. Det är nazister och klåpare, horor och köpare. Det är lättsamt och glatt. Sexigt och hett. Och alldeles alldeles underbart. 

Imorgon är det dags för lite påfyllning i kulturtanken. Mammi och jag ska titta på genrepet av La Bohéme på Malmö Opera. En sorglig opera om bohemer i 1830-talets Paris. Om fattigdom, svartsjuka, bortglömd kärlek och ett sorgligt slut när Mimi dör. Kommer jag hem i tid imorgon har jag tid att svida om. Ta på mig en operavärdig outfit som gör en annars så grå tisdag lite mer glittrig.

PS: Hur glad är inte jag att Sanna Nielsen, som till min stora lycka vann Mellon, ska sjunga huvudrollen när Doktor Zjivago sätts upp som musikal av Malmö Opera!? Oh, the joy!

Vad är stil?


Vad är stil? Vem har stil? Och framförallt, varför stil?

Jag har alltid haft en förkärlek för att uttrycka mig genom kläder. I min ungdoms dagar var det genom palestinasjalar, converseskor, fjällräven ryggsäck och massvis med pins. Därefter var det rock n' roll för hela slanten med platinablonderat hår, skinnjacka, tights och diamantbeströdda cowboyboots. Ännu lite senare var det full on 80-tal. Axelvaddar, skrikiga färger, vita skinnboots och alltid alltid superlockigt hår. Idag ser jag dessa stilar som uttryck, men inte som stil. Stil för mig är klassiskt, hållbart, kvinnligt och kraftfullt. 

Någon som har stil klär sig med mod, med öga för sin kroppsform såväl som sin plånbok. Det finns inget så nedslående som en garderob full med kläder som är köpta för sen. "Sen, när jag gått ner dessa kilon, då ska jag...". Jag har själv varit i den fällan och det var fruktansvärt. Det var så sorgligt och något så lustfyllt som kläder blev istället dåligt samvete, dåligt självförtroende och inte minst ett mycket oekonomiskt sätt att shoppa. Du ska shoppa för nuet, för hur du ser ut nu. Inte handla plagg för sen, när du är si eller så. Du ska inte heller undvika att köpa plagg "för att det inte är lönt". Om du vill ha ett visst plagg nu, köp det nu, lev nu. Stirra dig inte blind på storlekar. I vissa affärer har jag en storlek, i andra affärer finns det knappt något som passar.

Någon som har stil klär sig inte heller alltid dyrt. Den med stil har ett öga för kvalité snarare än kvalité. Vett att investera i tidslösa plagg och enbart haka på de trender som är passande. Inget är mindre stiligt än den som slaviskt följer varje trend. Den som tvunget klär i sig det senaste bara för att. Sen betyder inte det att man får leka med kläder. Klart man får! Men den stiliga vet vilka plagg, färger, modeller och material som smickrar och den stiliga har vett att välja bort polyester. Åh denna odåga till tyg. Jag känner svettpärlorna komma på ryggen bara jag tänker på polyester. 

Självklart är det oerhört individuellt vem som har stil och vad man anser vara stiligt. Jag tycker massvis med olika kvinnor har stil. Bloggaren Caroline har en monokrom stil bestående av dyra basplagg i en svart, grå och vit skala. Modeskaparen och kostymskaparen Camilla Thulin är en annan solklar favorit hos mig. Hur hon vältrar sig i vintage är en fröjd för ögat. Jag gillar verkligen hur Isabella klär sig. Dyra fritidsoutfits blandas med kvinnliga powerklänningar och välskräddade blusar och kjolar. Framförallt älskar jag starka businesskvinnor som vågar klä sig kvinnligt. Som inte räds figurnära, högklackat och färgstarkt. Som väljer bort syntetiska material till förmån för naturmaterial med lång hållbarhet och en härlig känsla mot kroppen. 

Vad är stil för dig? Och vem tycker du har stil?

lördag 15 mars 2014

Datenight på Moccasin


Jag är nu vaken och alldeles morgonruffsig i håret. Jag gnuggar sömnen ur ögonen och är fortfarande lite trött från gårdagen. Det var så länge sedan bara vi, David och jag, gick ensamma på restaurang. Länge sen vi gick på en sådan där liten och intim restaurang, med stearinljus som flämtar när skratten träffar dess låga. Det är så viktigt att ta sig tid för varandra. Att få göra något glittrigt, klä upp sig, äta gott, ha tid att prata om livet, vardagen och tankarna. Tid att skapa ett minne tillsammans som man en regnig dag kan ta fram och säga "åh, minns du när vi gjorde den där grejen". Igår hade vi bokat bord på Moccasin, en restaurang i Malmö.

Jag älskar en härlig mat- och restaurangupplevelse. Det är alltid en sådan besvikelse när maten man beställt inte levde upp. När den inte smakade bra eller var allt för konstlad. Och om servicen är dålig blir jag rett och slett sur. Och jag tycker det är ett riktigt ofog att alltid, oavsett upplevelse, förväntas dricksa minst de tio procenten. Jag dricksar endast om upplevelsen är värd det. Det har hänt att jag lämnat en restaurang innan vi satte oss till bords för att personalen var så otroligt otrevlig. Det har också vid flertalet tillfällen hänt att jag skickat tillbaka både mat och dryck som inte hållt måttet. 

Men igår, igår hade jag velat dricksa både serverings- och kökspersonal minst en månadslön var. Det var otroligt länge sedan jag hade en sådan outstanding restaurangupplevelse. Vår servitris var ett norrländskt litet rådjur som med ypperlig service och fint sätt gjorde vår kväll kanon. Samtliga i personalen som vi kom i kontakt med var grymt trevliga. Både jag och David beställde fisk, dock två olika sorter, och VILKEN fisk sen! Kummel i tomatsås med smörslungad svartrot och rostad potatis. Den fullkomligen smälte i munnen. Till dessert en citron posetten med citronkräm, sherrypäron och lakritsmaräng. Då uppenbarade sig Gud. 
 
Vit spetskjol - Åhléns, kornblå draperad topp - InWear, väska - Marc by Marc Jacobs.

Ett så här strålande restaurangbesök kan jag leva på länge. Lyxigt, romantiskt och prisvärt. Det är en intim och ganska trång restaurang men perfekt för en middag ute på en lite sömnig fredagkväll. De har en dryckesmeny som är välkomponerad och passande både för mig som kör alkoholfritt och för alla andra som föredrar alkohol. Det var inte många maträtter på menyn men det fanns en kött, en fisk och en veggo och vad mer kan man begära? Alla priser är rimliga och framförallt servicen, jag kan inte nog höja servicen!

Kan ni alla som har möjlighet gå dit nu ögonabums!!!

torsdag 13 mars 2014

Walk the walk and talk the talk

sisters on Make A Gif
make animated gifs like this at MakeAGif

Det är ju upp till bevis nu att jag och syrran har det precis sådär roligt som jag bloggade om innan idag. Här tramsar vi runt när David var hemma hos våra föräldrar och fotograferade deras hem till ett framtida inredningsreportage.

I present to you, the Svensson-sisters in action!

Systerskap

En av de största gåvorna i livet har jag fått. Det vill jag skriva om idag. Jag vill skriva om systerskapet jag har med min syster Paula. Paula är min lillasyster. 3,5 års skillnad mellan oss och oceaner av kärlek mellan oss. Paula är på många sätt väldigt olik mig. Jag är den långa hon är den korta. Jag är brunetten och hon är blondinen. Jag är den introverta och hon är den extroverta. Paula studerar (men har bara en vecka kvar) i Växjö och lever livet som Queen Bee på campus. Det finns inte en enda människa på universitet som inte vet vem denna korta, bubbliga, skrattiga och galet sociala tjej är. Min syster är min klippa. 

När allt annat rämnar är det henne jag vänder mig till. När jag finner mig i en situation där jag behöver goda råd, lugn, pepp och uppmuntran vänder jag mig till henne. Min syster är min bästa person i livet. Hon är och har alltid varit oerhört klok. När vi var yngre hade vi den systerrelationen som ofta var präglad av bråk, inbördes tävlan och svårigheter att mötas. Åldersgappet var alltid för stort. Men ju äldre vi blev desto mer jämnades det ut. Ju äldre vi blev desto mer fann vi att livet krävde varandra. Att leva livet utan min syster går bara inte. Hon är alltet för mig. 

Att ha en syster är så oerhört speciellt. Man vet allt om varandra och allt kan delas för man vet att den andra alltid kommer att finnas där. Det finns inget som skrämmer bort, himlas bort eller viftas bort. Det finns bara de här urstarka banden som inte kan rubbas. I några år har hon studerat på annan ort och om en vecka är hon klar. Om en vecka är min lilla lillasyster nyutexaminerad, med universitetsutbildning i ryggen och om en vecka kommer hon hem. Om en vecka kan vi ses när som helst nöden kallar. I kött och blod kommer jag ha henne hos mig. För samtal, promenader och skratt. Just det här med skrattet vill jag hålla mig kvar vid. När vi ses skrattar vi oss hesa, till andnöd och till sprutande tårar. Det är den där humorn som bara finns i en familj. Humorn som utmejslats genom år av interna händelser, gemensamma upplevelser och det gemensamma DNA:et. 

Min syster är ett charmtroll. Hon har de mest fantastiska kvaliteter som jag ofta önskar att jag hade. Men för att detta inlägg ska bli rättvisande får jag väl även påtala det faktum att hon har ett hett temperament som mer än en gång fått mig att undra hur det kommer sig att hennes porslin har överlevt. Jag får väl även erkänna att vi hade den där gången när vi var små och jag hade lågvattenmärke som storasyster då jag jagade henne med en bandyklubba... 

Jasåatte...

Hon är vacker som en dag. Klok som en bok och urstark som en skog. Hon är min och mitt allt. Hon är min klippa, min bästa vän och hon håller mitt hjärta i sin hand. Min syster, tjejen som jobbade på barnhem i Thailand. Tjejen som än idag går och hoppas på en injudan till teminsstart på Hogwarts. Tjejen som konsekvent ratar väskor för hon har ju alltid en storasyster med en stor väska... Tjejen för vilka killarna står uppradade i hopp om att bli valda av just henne. Hon är den som är enkel, lättsam och kan umgås med alla. Hon är en doer och ser till att få saker att hända. Hon är ordförande och ansvarig, idérik och entreprenörig, bestämd och vass i truten. Och hon är min! Hon är en superstjärna!

Att ha en syster är den största av gåvor. Att dela kött, blod och DNA, minnen, resor, skratt, bråk, tårar och allt annat det innebär att vara en familj, medför att banden är starka.

Jag lovar dig Paula, jag ska för resten av mitt liv vårda våra band. För utan dig är jag inte ens halv. Utan dig är jag ingeting. För jag är din syster och du är min och hela livet kommer vi vara just detta...systrar. 

Jag älskar dig!

onsdag 12 mars 2014

Drömmar om sol och bad

När man sitter och tittar ut genom fönstret och ser den blå himlen och de skarpa solstrålarna är det ju inte utan att man längtar oerhört efter sol, bad och semester. Som ni redan vet ska jag och David ta oss en liten roadtrip till Hamburg för en förhoppningsvis solig och vårig cityweekend. Jag genomsöker just nu internet för att hitta det ultimata hotellet. Gärna ett botique hotell med extra allt. Ett hotell som riktar sig till weekendresenären. Ett fräscht badrum där man omsorgsfullt kan placera ut allt sitt smink för kvällens festligheter. En stor, mjuk, dunig säng som är precis sådär underbar som en riktigt bra hotellsäng är. Och frukosten! En sådär tysk hotellfrukost med "alles". Bröd, bakverk, pålägg, juicer, kaffe und so weiter! Jag ser så oerhört mycket fram emot att få lufta mig lite under vingarna. Det enda som känns läskigt är att vi ska köra dit, men vi är ju inte de första svenskarna att bila till Tyskland så även det ska jag nog överleva.

För några kvällar sen låg jag och bläddrade i min kalender. "Älskling, vore det inte underbart med en poolsemester". Jag bläddrade bland semesterveckorna, surfade på Vings hemsida och scannade alla mina sparade resereportage. Sol, pool och jäkligt god mat. Vi tror oss ha landat i att vi ska till Palma. Jag har hittat ett underbart hotell och jag känner att jag snart dör om jag inte får en vecka med tapas så det är nog bestämt. Nu ska jag dyka ner i finanser och se om vi kan åka på en härlig poolsemester i år. En såndär resa där man bor på ett lyxigt hotell, där poolen glittrar i kapp med det knallblå havet. Där var morgon inleds med färsk frukt och dagarna går åt att hålla hand, sova middag och plöja igenom alla de böcker man inte hunnit med under året. Gudars vad jag känner att jag behöver detta.

Någon som varit i Palma och som har lite tips att komma med?

måndag 10 mars 2014

En halv måndag


Efter en lång natt med en hosta som höll mig vaken kom måndag morgon som en förbannelse. Inte mycket friskare släpade jag mig till kontoret för att få undan några saker som inte kunde vänta och efter lunch återvände jag hem. Hem till serier, täcke, mineralvatten och mängder med snorpapper. Det har varit med en MYCKET pipig stämma som David hört "Älskling, kan du hämta", "Älskling, kan du fixa" och "Älskling, är jag varm, har jag feber". 

Om ni såg mig nu hade ni skrattat. För man kan knappt se mig. Jag ligger i sängen och har fyllt den med alla kuddar jag har hittat. Och sen alla täcken. Och sen en pälspläd. Om jag svettas? De är liksom inte väsentligt. Det väsentliga är att jag vill ha det varmt, mjukt och mysigt och att det är den enda rätta beaktande mitt oerhört ynkliga tillstånd. Idag har jag läst Sköna hem och mitt sug efter hus, renovering, möbler, prylar, nytt, fräscht och ombonat vet inga gränser. Jag vill köpa mattor stora som oceaner och bygga platsbyggda bokhyllor som slukar alla mina böcker. Jag vill odla lavendel och ha en diskmaskin. För att inte tala om en tvättmaskin. Jag vill ha marmor, koppar och ny sänglakan från Mille Notti och Beach House. Jag vill ha en trädgård att fylla med loungemöbler, solsängar, grill och parasoller. Var är mitt hus?

Denna måndagen är snart förbi och tack gode gud för det. Jag längtar tills nästa helg för denna helg blev det ju inte med. Bara sjukstuga för hela slanten. Nästa helg hoppas jag att jag är pigg och kry och att vi har vädret med oss. Jag är sugen på att dra med David på en utflykt. Vart ska vi? Några förslag? Halmstad? Simrishamn? Ikväll ska jag kurera mig inför morgondagen. Advokatsamfundets södra avdelning har årsmöte och jag ska dit och säga ja och nej och träffa Dan Josefsson (som ska få signera min bok) *starstruck* och äta middag och hoppas att jag hamnar bredvid en rolig advokat. Men fram tills dess är det jag, sängen, datorn och boken som är aktuell just nu, Katrine Kielos - det enda könet. 

Utflyktsförslag - Vismarslövs café


Jag och Emilia tog en möttes upp en tidig helgmorgon för att åka ut på vischan. I Emilias lilla lilla bil susade vi (bokstavligen, hon kör som en galning) på de skånska landsvägarna och sladdade in framför detta hus. Detta ljuvliga lilla hus går under namnet Vismarslövs café och på helgen dukas det först upp en frukostbuffé där specialiteten är deras egna brödsorter som bakas på plats. Efter frukosten dukas det upp en till buffé. En kakbuffé. Vi snackar inga sju sorters kakor utan snarare sjutton sorter. 
 Det var galet mörkt inne i stugan och därav är bildkvalitén. Ni får ha tålamod med dessa trista bilder, men jag ville så gärna föreviga detta besök. Dels så att ni kan besöka det men också som en påminnelse för mig själv att jag vill åka dit snart igen. Inredning är gammaldags, lantlig och man känner historiens vingslag när den gamla spisen sprakar hemtrevligt och dåtidens kaffeburkar skramlar bredvid varandra. Skåpen dignar av galna mängder udda porslin och vi (med vi menar jag "jag") ungdomar (!?) är vana vid kaffekoppar stora som vaser så dessa pluttiga kaffekoppar blev en källa till oro. Hur många gånger kan man egentligen gå för en påtår innan husbonden börjar ana oråd?



Emilia är en ny bekantskap för mig och det är ovanligt " i vår ålder" att få nya tjejkompisar så jag tycker verkligen det är lite extra roligt. Vi fikar, äter middag och shoppar. Sen pratar vi om allt möjligt. På vissa sätt är vi lika (hej powerkvinna som jobbar och står i i ett mansdominerad yrke) och ibland olika (hej du träningstjej som springer halvmaraton och ja jag tittar på henne och INTE på mig). 

Detta var ett litet Skånetips för all you fikasugna peeps out there! Och nämnde jag att de serverar soppa varje vardag till lunchen?

söndag 9 mars 2014

Sjukstuga ..... (igen)....


Åh herre vad sjuk jag varit. Chefen satt och snörvlade på jobbet och mitt i princip obefintliga immunförsvar satte mig direkt i klistret. Som en klubba i huvudet och jag har sovit mig genom helgen. Från fredag vid 14-tiden och fram till nu. Nu äntligen börjar jag bli lite människa. Förvisso har jag varit vaken i omgångar i natt då min astmahosta väckt mig och trycket över öronen gör mig lomhörd som en gammal gumma. Men David har lovat mig ägg och bacon frukost och en stor kopp kaffe, så det ska nog bli folk av mig igen. 

På bilden ser ni mina absolut favvisörhängen! Ett par örhängen designade av Michael Kors. Vad ni skådar är låssedinemanter (låtsasdiamanter) omslutna av roséguldsfärgat material. Jag älskar dessa örhängen och använder dem i princip dagligen. De känns chica och lyxiga och jag köpte dem åt mig själv efter en milstolpe i livet. För att bli advokat ska man genomgå tre obligatoriska kurser och efter delkurs 1 fick jag dessa örhängen. En tredjedel in i advokatlivet förtjänar ett par lyxiga, tunga och maktfulla örhängen. 

Jag hatar att jag vart så sjuk för jag har så himla mycket att skriva och blogga om! Berätta så länge, vad har du gjort i helgen? Och vad kommer din söndag innehålla?